Kontrollansvarig enligt PBL – ansvar, arbetsuppgifter och dokumentation
En fördjupande guide för KA om ansvar, undantag, kontrollplan, avvikelser och underlag inför slutbesked – med tydlig skillnad mellan lagkrav och praktiska arbetssätt.
11 min läsning

En kontrollansvarig, KA, hjälper byggherren att hålla ihop den kontroll som krävs enligt plan- och bygglagen. Uppdraget omfattar bland annat kontrollplan, uppföljning, dokumentation och ett utlåtande inför slutbesked. För att arbetet ska fungera behöver det vara tydligt vem som kontrollerar vad, mot vilket krav och med vilket underlag.
Här går vi igenom rollens gränser och ett praktiskt arbetssätt genom projektet. Regelbeskrivningen utgår från bestämmelser som gäller den 7 november 2026. Arbetsrutiner och illustrativa exempel är rekommendationer, inte ytterligare lagkrav.
Kort om KA-uppdraget
- Guiden går igenom ansvar, arbetsuppgifter och dokumentation genom byggprocessen.
- Avsnittet om KA-kravet förklarar undantag och vilka förutsättningar som behöver klarläggas i ärendet.
- Checklistan inför utlåtandet hjälper dig att stämma av underlag, avvikelser och kvarstående frågor.
Vad gör en kontrollansvarig?
KA:s uppgifter anges i 10 kap. 11 § PBL. De innefattar att hjälpa byggherren med förslaget till kontrollplan och med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter. KA ska också se till att kontrollplanen, gällande bestämmelser och villkor följs och att nödvändiga kontroller utförs.
I uppdraget ingår att informera byggherren om avvikelser från föreskrifter och villkor och vid behov meddela byggnadsnämnden. KA ska närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid nämndens arbetsplatsbesök. De egna byggplatsbesöken ska dokumenteras. Protokoll från arbetsplatsbesök ska överlämnas till berörda sakkunniga.
Inför slutbesked lämnar KA sitt eget utlåtande, tillsammans med eventuella sakkunnigutlåtanden, till byggherren och byggnadsnämnden. Det är ett underlag för nämndens prövning. KA utfärdar inte slutbesked och övertar inte byggherrens ansvar för att kraven uppfylls.
När behövs en kontrollansvarig?
Enligt 10 kap. 9 § PBL ska det finnas en eller flera kontrollansvariga för den kontroll som omfattas av en kontrollplan eller avfallshanteringsplan. Men undantagen är viktiga. Det är därför missvisande att säga att varje lov- eller anmälningspliktig åtgärd automatiskt kräver KA.
| Situation | Utgångspunkt enligt nuvarande regler |
|---|---|
| Åtgärden kräver varken lov eller anmälan | KA krävs inte enligt 7 kap. 5 § PBF. |
| Liten ändring av ett en- eller tvåbostadshus | KA krävs inte, om byggnadsnämnden inte beslutar annat. |
| Åtgärden omfattas av krav på anmälan | Undantag från KA-kravet gäller, men nämnden får besluta att KA behövs. |
| Åtgärd avseende komplementbyggnad eller komplementbostadshus | Undantag gäller, men nämnden får besluta annat. |
| Övriga åtgärder | Bedöm kravet utifrån PBL, PBF och förutsättningarna i ärendet. |
Tabellen är ett urval. Ytterligare undantag finns i 7 kap. 5 § PBF, bland annat för vissa små åtgärder. För undantagen i paragrafens första stycke 2–11 får byggnadsnämnden besluta att KA krävs. Den möjligheten omfattar inte punkt 1, alltså åtgärder som varken kräver lov eller anmälan.
En praktisk start är att klarlägga åtgärdens omfattning, lov- eller anmälningsplikt och nämndens besked om kontrollorganisationen. Att KA inte krävs innebär inte i sig att kontrollplan eller tekniska krav saknas.
Ta hänsyn till vilket regelverk ärendet omfattas av
Bestämmelserna om kontrollplan ändrades den 1 juli 2026. För åtgärder där ansökan om lov eller anmälan gjordes före den dagen ska 10 kap. 6 § PBL enligt övergångsbestämmelsen till SFS 2026:712 tillämpas i sin äldre lydelse.
Det är en avgränsad övergångsregel. Den innebär inte att alla bestämmelser om KA automatiskt ska läsas i äldre lydelse. Dokumentera relevanta datum och regelval i projektet och håll dem åtskilda från frågan om vilka tekniska byggregler som ska tillämpas.
Vem ansvarar för vad?
Byggherrens ansvar enligt PBL består även när flera konsulter och entreprenörer anlitas. En användbar ansvarsfördelning skiljer mellan ansvar enligt lag, uppgifter enligt avtal och vem som utför en viss kontroll.
| Aktör | Roll i projektet |
|---|---|
| Byggherre | Ansvarar enligt PBL för att åtgärden och projekteringen uppfyller tillämpliga krav och för att föreskriven kontroll genomförs. |
| Kontrollansvarig | Biträder och följer upp inom sitt lagreglerade uppdrag, dokumenterar och lämnar utlåtande. |
| Projektör | Tar fram tekniska lösningar och handlingar inom sitt uppdrag. Behöver kunna förklara vilket underlag en kontroll ska bedömas mot. |
| Entreprenör | Utför arbetet inom sitt uppdrag och kan utföra angivna kontroller inom byggherrens dokumenterade egenkontroll. |
| Certifierad sakkunnig | Kontrollerar inom sitt sakområde och lämnar utlåtande enligt tillämpliga regler. |
| Byggnadsnämnd | Prövar ärendet och fattar bland annat beslut om startbesked och slutbesked samt utövar tillsyn. |
En entreprenadbesiktning har ett annat syfte och en annan uppdragsgrund än KA:s uppgifter enligt PBL. Ett besiktningsprotokoll kan vara relevant underlag, men ersätter inte automatiskt kontrollplanens kontroller eller KA:s utlåtande.
Så håller KA ihop uppdraget genom byggprocessen
1. Avgränsa uppdraget och gå igenom handlingarna
Börja med lov eller anmälan, ritningar, tekniska beskrivningar och kända förutsättningar. Identifiera vilka frågor som fortfarande saknar underlag och vem som ska besvara dem. Kontrollera också om sakkunniga eller en byggbedömare ingår i kontrollorganisationen.
Ett rekommenderat arbetssätt är att göra en enkel ansvarsförteckning med uppgift, ansvarig aktör, tidpunkt och förväntat underlag. Skilj på den som utför ett arbete och den som ska kontrollera det. Om flera KA medverkar ska byggherren se till att någon samordnar deras uppgifter.
2. Förbered kontrollplan och tekniskt samråd
Kontrollplanen ska vara anpassad till projektet. Enligt nuvarande 10 kap. 6 § PBL ska den ange vilka kontroller som ska göras, vilka krav de avser, vem som kontrollerar och hur kontrollen utförs. Den ska även ange anmälningar till byggnadsnämnden och vilka arbetsplatsbesök nämnden bör göra och när.
Använd en riskbedömning för att identifiera moment där fel kan få betydande konsekvenser eller bli svåra att upptäcka senare. Det ger ett praktiskt underlag för urval och tidpunkt. En standardmall behöver därför prövas mot det aktuella projektets förutsättningar.
Enligt 10 kap. 18 § PBL ska byggherren lämna erforderliga planförslag och tekniska handlingar senast fem arbetsdagar före det tekniska samrådet, eller inom den tidsfrist nämnden bestämmer. Planera bakåt så att obesvarade frågor hinner hanteras.
Avfallshanteringsplanen regleras separat i 10 kap. 8 a § PBL. Den behandlar återanvändbara byggprodukter och hur avfallet ska tas om hand. Kravet gäller inte om det är uppenbart att en sådan plan saknar behov. Kontrollera vad som gäller i ärendet i stället för att rutinmässigt återanvända en äldre kontrollplansmall.
3. Följ upp vid rätt tidpunkt
När startbeskedet finns behöver kontrollplanen och villkoren omsättas i arbetets tidplan. Ett rekommenderat arbetssätt är att bestämma hur kontrollanten får veta att ett moment är redo och hur återkopplingen ska dokumenteras.
Skilj på KA:s egna byggplatsbesök, kontrollerna i kontrollplanen och byggnadsnämndens arbetsplatsbesök. Ett besök ersätter inte automatiskt de andra momenten. Anpassa KA:s planering efter projektet och uppdraget; ett generellt standardantal besök säger inte om kontrollbehovet är täckt.
4. Hantera avvikelser medan de går att reda ut
Vid avvikelser från föreskrifter och villkor ska KA informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden. Som arbetsrutin bör varje avvikelse få en beskrivning, hänvisning till berört krav eller handling, ansvarig för fortsatt hantering och en uppföljningstidpunkt.
Skilj på ett konstaterat fel och ett saknat bevis. Om ett protokoll saknas vet du inte automatiskt att arbetet är felaktigt, men du har inte heller stöd för att markera kontrollen som klar. Begär rätt underlag eller utred behovet av kompletterande kontroll. Dokumentera vad som faktiskt går att styrka.
Om en ändring påverkar lov, tekniska förutsättningar eller fastställd kontrollplan behöver den bedömas i rätt ordning och vid behov hanteras med byggnadsnämnden. En ny fil i projektmappen innebär inte i sig att ändringen är accepterad.
5. Förbered utlåtandet löpande
Samla kontrollresultat, besöksanteckningar och sakkunnigutlåtanden under arbetets gång. Inför avslutningen behöver det gå att följa hur kraven har kontrollerats och vilka frågor som fortfarande är öppna.
Utlåtandet ska spegla det underlag som finns. Redovisa kvarstående brister och osäkerheter tydligt. Det är byggnadsnämnden som bedömer förutsättningarna för slutbesked eller, när reglerna medger det, interimistiskt slutbesked.
Från allmän kontrollpunkt till tydligt underlag
Formuleringen ”fukt kontrollerad” berättar lite om vad kontrollen avsåg. Ett mer användbart upplägg kopplar samman kontrollmoment, bedömningsgrund och dokumentation.
Illustrativt exempel – inte en färdig kontrollpunkt att kopiera:
| Del | Vad som behöver preciseras i projektet |
|---|---|
| Risk | Att ett fuktkänsligt material byggs in utan tillräckligt underlag om fukttillståndet. |
| Kontrollmoment | Vad som ska kontrolleras före inbyggnad och vilka delar kontrollen omfattar. |
| Bedömningsgrund | Relevant krav samt den projektspecifika handling, version och det acceptanskriterium som används för att verifiera kravet. |
| Kontrollant och metod | Vem som har kompetens för kontrollen och vilken dokumenterad metod som ska användas. |
| Tidpunkt | När kontrollen måste vara genomförd för att resultatet ska kunna påverka nästa arbetsmoment. |
| Underlag | Exempelvis protokoll med plats, datum, metod och resultat samt eventuell kompletterande dokumentation. |
| Avvikelse | Hur ett resultat utanför acceptanskriteriet ska hanteras och följas upp. |
Exemplet anger inga generella mätvärden eller tekniska lösningar. Dessa behöver bestämmas utifrån material, konstruktion och tillämpliga krav. En signatur gör det möjligt att knyta en uppgift till en person, men visar inte ensam vad som kontrollerats eller hur resultatet bedömts.
Kontrollplan och entreprenörens egenkontroller har olika omfattning
Kontrollplanen enligt PBL fokuserar på kontrollen av tillämpliga samhällskrav. Entreprenörens egenkontroller kan även omfatta avtalskrav och andra delar av produktionen. Relevanta egenkontroller kan användas som underlag, men en samling blanketter visar inte automatiskt att varje kontrollpunkt i den fastställda planen är verifierad.
Knyt därför varje relevant underlag till den kontroll det stöder. Det ska gå att förstå vad dokumentet visar, vilken del av projektet det gäller och om något återstår.
Certifiering, självständighet och uppdragsomfattning
PBL:s definition av kontrollansvarig finns i 1 kap. 8 §. KA är en fysisk person med den lämplighet, kunskap och erfarenhet som krävs, som kan styrka detta med certifikat och har en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som kontrolleras.
Certifieringen skiljer mellan behörighet N för projekt av normal art och K för projekt av komplicerad art. Kontrollera certifikatets giltighet och omfattning hos certifieringsorganet och bedöm att behörigheten passar uppdraget.
Självständigheten behöver bedömas utifrån den faktiska relationen till utföraren. KA-rollen ger inte heller automatiskt behörighet att utföra all sakkunnigkontroll. Enligt 10 kap. 11 a § PBL får en KA inte användas för obligatorisk sakkunnigkontroll av en åtgärd om personen tidigare varit delaktig i projektet.
Om KA lämnar uppdraget ska byggnadsnämnden meddelas. Byggherren ska föreslå och nämnden utse en ny KA. Som praktisk överlämning bör aktuell kontrollplan, besöksdokumentation, mottagna underlag och öppna frågor hållas samlade.
Vad påverkar kostnaden för KA-uppdraget?
Ett arvode behöver sättas i relation till uppdragets omfattning. Vid avgränsningen är det relevant att diskutera projektets komplexitet, handlingarnas status, planerade samråd och besök, resor, uppföljning och hur ändringar eller kompletteringar hanteras.
Beskriv vad som ingår och hur tillkommande arbete beställs och ersätts. En sådan uppdragsbeskrivning är mer användbar än ett generellt prisintervall utan uppgifter om innehåll, moms eller projektförutsättningar. Avtalet förändrar inte de skyldigheter som följer av KA-rollen enligt PBL.
Checklista inför KA:s utlåtande
Använd följande som arbetsstöd och anpassa det efter ärendets beslut och förutsättningar:
- Stäm av aktuell kontrollplan, eventuell avfallshanteringsplan och villkor i startbeskedet.
- Kontrollera att resultaten går att koppla till rätt kontrollpunkter och aktuella handlingar.
- Följ upp saknade intyg, protokoll och sakkunnigutlåtanden.
- Samla dokumentationen från KA:s och byggnadsnämndens besök.
- Gå igenom avvikelser och skilj åtgärdade frågor från sådant som återstår.
- Redovisa ändringar och kontrollera hur de har hanterats i ärendet.
- Formulera utlåtandet så att bedömningar, underlag och begränsningar går att förstå.
Listan är ingen garanti för slutbesked. Byggnadsnämndens prövning omfattar de krav och underlag som gäller för det enskilda ärendet.
Ett digitalt arbetssätt kan göra uppföljningen tydligare
När kontrollpunkter, ansvar och dokumentation hålls ihop blir det lättare att se vad som återstår inför nästa steg. En användbar rutin är att skilja mellan ”underlag begärt”, ”underlag mottaget” och ”underlag bedömt”. Att en fil kommit in behöver inte betyda att frågan är färdigbehandlad.
Toek Kontrollplan är vår digitala tjänst för KA-arbetet. Där kan kontrollplanens punkter samlas med ansvarsfördelning, kontrollmetod och verifiering, och underlag kan hållas samlat inför utlåtandet. Verktyget stödjer uppföljningen; yrkesbedömningen och ansvarsfördelningen behöver fortfarande vara tydliga.
Se hur Toek Kontrollplan håller ihop kontrollplan och dokumentation.
Vanliga frågor om KA-uppdraget
Kan en signatur ersätta kontrollunderlaget?
Nej. Signaturen knyter uppgiften till en person, men visar inte ensam vad som kontrollerats eller hur resultatet bedömts. Koppla den till kontrollresultat och aktuella handlingar.
Vad gör jag om ett kontrollprotokoll saknas?
Skilj saknat underlag från konstaterade fel. Begär protokollet eller utred behovet av kompletterande kontroll innan frågan markeras som klar.
Är KA:s utlåtande samma sak som ett slutbesked?
Nej. Utlåtandet är ett underlag för byggnadsnämndens prövning. Det är nämnden som beslutar om slutbesked.
Källor (5)
- Boverket: Kontrollplanens innehåll(öppnas i ny flik)
boverket.se
- Plan- och bygglag (2010:900)(öppnas i ny flik)
riksdagen.se
- Toek Kontrollplan: produktbeskrivning(öppnas i ny flik)
toekkontrollplan.se
- Boverket: Kontrollansvariga(öppnas i ny flik)
boverket.se
- Plan- och byggförordning (2011:338)(öppnas i ny flik)
riksdagen.se
Läs vidare
Se även
- När behövs kontrollansvarig? Så avgränsar du KA-uppdragetRed ut när kontrollansvarig behövs och avgränsa KA-uppdraget med tydligt ansvar, planerade besök och dokumentation som går att följa.4 min läsning
- Så hittar du rätt kontrollansvarig till ditt byggprojektHitta kontrollansvarig i din kommun och jämför certifiering, erfarenhet och offerter. Här är frågorna att ställa innan du väljer KA till ditt byggprojekt.5 min läsning
- Laddstolpe och laddbox – regler och kontrollunderlag för KANär laddinfrastruktur ingår i ett byggprojekt behöver KA skilja laddkrav, lovfrågor och installationskontroller åt. Här är reglerna och underlagen att följa upp.6 min läsning