Hoppa till innehåll

Bygghandlingar i KA-uppdraget: rätt underlag från samråd till kontroll

Så håller du ihop bygghandlingar, kontrollpunkter och revisioner i KA-uppdraget – med tydlig ansvarsfördelning och underlag som går att följa upp.

5 min läsning

Ritningar, dokumentmapp, skalstock och blyertspenna på ett arbetsbord med en trästomme utanför fönstret.
Aktuella handlingar ger en tydligare utgångspunkt för kontroll och uppföljning. · Vertikalmedia ABBilden är AI-genererad.

En kontrollpunkt blir svår att följa upp om det inte framgår vilken ritning, detalj eller beskrivning kontrollen ska utgå från. För dig som kontrollansvarig är därför bygghandlingarnas användbarhet en praktisk fråga genom hela uppdraget: finns rätt underlag, är det aktuellt och går resultatet att dokumentera?

Börja med att koppla varje relevant kontrollpunkt till ett identifierbart underlag. Red ut luckor med byggherren och berörd projektör innan momentet genomförs eller byggs in. Det är en rekommenderad arbetsmetod för tydligare uppföljning, inte en överföring av projekteringsansvaret till KA.

Bygglovsritningen och bygghandlingen fyller olika funktioner

Bygglovshandlingar beskriver åtgärden för lovprövningen. Bygghandlingar behöver ge tillräckligt med information för utförandet: exempelvis konstruktion, anslutningar, installationer och material.

Skillnaden ligger i handlingens syfte och detaljeringsgrad. En planritning kan visa var en vägg står utan att redovisa hur anslutningen ska utföras. För kontrollen kan det därför behövas en särskild detalj eller teknisk beskrivning.

Bedöm underlagets omfattning utifrån åtgärden och det aktuella kontrollbehovet. Undvik att utgå från att ett visst ritningsnamn eller en bestämd skala i sig gör handlingen tillräcklig.

Håll isär projektering, utförande och KA-uppdrag

Byggherren ansvarar för att det finns en kontrollplan när en sådan krävs. KA biträder byggherren och har bland annat till uppgift att se till att kontrollplanen följs och att nödvändiga kontroller utförs.

Det innebär inte att KA automatiskt övertar projektörernas dimensionering eller entreprenörens ansvar för utförandet. Om en konstruktionsdetalj saknas behöver frågan till rätt projektör. Om handlingar motsäger varandra behöver motsägelsen klaras ut av ansvariga parter.

Skilj också kontrollplanen enligt PBL från entreprenörens egenkontroller. De kan ha beröringspunkter, men en samling signerade egenkontroller ersätter inte i sig en genomtänkt kontrollplan.

Vem som bär kostnaden för ett fel i handlingarna är en avtalsfråga som inte kan avgöras enbart genom att någon kallas byggherre, beställare eller entreprenör.

Inför tekniskt samråd: synliggör vad som saknas

Vid tekniskt samråd behandlas bland annat arbetets planering och organisation, kontrollplanen och övriga handlingar. Underlaget behöver göra det möjligt att bedöma förutsättningarna för startbesked.

Förbered genomgången tillsammans med byggherren:

  • Identifiera vilka tekniska lösningar som är redovisade och vilka frågor som återstår.
  • Stäm av att kontrollpunkterna går att koppla till relevanta handlingar.
  • Ange vem som ska ta fram saknat underlag och när det behövs.
  • Skilj handlingar för myndighetens prövning från det mer detaljerade underlag som utförandet kan behöva.

En bristlista blir användbar först när varje fråga har en ansvarig och en tidpunkt för återkoppling. Vilka handlingar som behövs i det enskilda ärendet måste stämmas av med projektets förutsättningar och byggnadsnämndens handläggning.

Fem steg för ett underlag som går att följa upp

1. Samla en aktuell handlingsförteckning

Lista dokumentens beteckning, datum, revision och status. Gör det tydligt vilka handlingar som gäller för utförande och vilka som fortfarande är under arbete.

Bestäm också var den aktuella versionen finns. Flera parallella mappar utan tydlig versionshantering gör det svårt att veta vad en kontroll faktiskt avser.

2. Lyft motsägelser till rätt ansvarig

Om arkitekt-, konstruktions- och installationshandlingar visar olika lösningar ska frågan fångas upp. Ett illustrativt exempel är en kanaldragning som ser ut att krocka med en bärande del.

Dokumentera frågan och hänvisa till berörda handlingar. Be ansvarig projektör eller samordnare reda ut lösningen. En snabb muntlig överenskommelse på plats ger svag spårbarhet om den inte följs av dokumentation.

3. Precisera vad kontrollen ska jämföras med

En hänvisning till ”ritning” är ofta för vag för praktiskt arbete. Ange hellre dokumentbeteckning, revision och relevant detalj när det behövs för att förstå kontrollen.

Bestäm hur resultatet ska dokumenteras. Ett foto kan visa ett utfört moment, men behöver rätt sammanhang för att gå att tolka: plats, tidpunkt och vad bilden visar. För andra kontroller kan ett mätprotokoll eller intyg vara mer relevant.

4. Planera innan något blir dolt

Gå igenom vilka moment som blir svåra att kontrollera efter nästa arbetssteg. Bestäm när kontrollen behöver ske och hur den ansvarige får tillgång till underlaget.

Om underlaget saknas när kontrollen ska utföras behöver frågan hanteras, inte döljas bakom en signering. Dokumentera vad som återstår och vem som ska återkomma.

5. Följ upp revisioner och avvikelser

När en handling ändras bör berörda kontrollpunkter gås igenom. Behöver kontrollen ändras? Påverkas ett redan dokumenterat resultat? Behövs kompletterande underlag?

Spara sambandet mellan tidigare och ny revision så att genomförda kontroller går att förstå i efterhand. KA:s uppgifter omfattar att informera byggherren vid relevanta avvikelser och vid behov meddela byggnadsnämnden.

Digitala modeller behöver samma tydlighet

En BIM-modell kan vara en del av projektets informationsunderlag. Den löser däremot inte automatiskt frågor om ansvar, samordning eller vilken version som gäller.

Kom överens om vilken modellversion som används, vilka delar som är underlag för utförandet och hur berörda personer får tillgång till informationen. Om en kontroll hänvisar till modellen behöver hänvisningen vara tillräckligt precis för att kunna följas upp även senare.

Samma princip gäller oavsett om projektet använder PDF-ritningar, modeller eller en kombination: den som utför kontrollen behöver veta vad som gäller.

Inför avslut: kontrollera sambanden

Gå igenom öppna frågor i god tid inför avslutningen. Finns dokumenterade resultat för relevanta kontrollpunkter? Är avvikelser hanterade? Går det att förstå vilka handlingar kontrollerna avser?

KA:s dokumenterade iakttagelser och utlåtande ingår i underlaget inför slutbesked. En välordnad dokumentation underlättar genomgången, men är ingen garanti för ett visst myndighetsbeslut.

Ett konkret nästa steg är att välja en kommande kontrollpunkt och följa hela kedjan: underlag, ansvarig, tidpunkt, resultat och eventuell avvikelse. Där sambandet bryts finns något att reda ut innan projektet går vidare.

Ett digitalt arbetssätt kan stödja den ordningen genom samlad dokumentation och tydlig uppföljning. Utforska Toek Kontrollplans arbetsflöde med projektets faktiska kontrollbehov som utgångspunkt.

Källor (3)

Läs vidare

Se även

Alla branschbevakningar

Vi använder Google Analytics för att se hur webbplatsen används. Informationen är anonymiserad och delas med Google. Du väljer om du vill tillåta mätningen.