Kontrollplan enligt PBL – innehåll och arbetsgång inför startbesked

En kontrollplan enligt plan- och bygglagen, PBL, beskriver vilka kontroller som ska göras i ett projekt, vilka krav de avser och vem som ska utföra dem. Den är ett underlag inför startbeskedet och ska sedan användas för att följa kontrollarbetet under genomförandet. Byggherren ansvarar för att planen finns och följs. När en kontrollansvarig behövs hjälper du som KA till med förslaget och följer upp att nödvändiga kontroller utförs.

Arbetet börjar därför med projektets förutsättningar: vad ska göras, vilka risker behöver uppmärksammas och vilket underlag behövs för att kontrollera utförandet? En mall kan ge struktur, men kontrollpunkterna måste väljas för det aktuella ärendet.

Regeluppgifterna är kontrollerade den 29 september 2026. Artikeln utgår från gällande lydelse i PBL och tar upp övergångsregeln för kontrollplaner efter lagändringen den 1 juli 2026. Bedömningen i ett enskilt projekt behöver också ta hänsyn till tillämpliga föreskrifter och byggnadsnämndens beslut.

Kontrollplan, bygglov och egenkontroll har olika uppgifter

Bygglovet och startbeskedet är olika beslut. För en lov- eller anmälningspliktig åtgärd räcker det inte att kontrollplanen är färdig eller att ett lov har beviljats: åtgärden får inte påbörjas innan det finns ett startbesked som omfattar den. Även villkor och tidpunkter i besluten behöver följas.

Kontrollplanen enligt PBL ska hjälpa till att säkerställa de krav som lagen anger, bland annat väsentliga tekniska egenskapskrav, varsamhet och förbud mot förvanskning. Entreprenörens egenkontroller hör till entreprenörens kvalitetssäkring. Ett protokoll därifrån kan vara relevant som underlag för en kontrollpunkt, men det behöver gå att se vilket krav som har kontrollerats och hur resultatet svarar mot kontrollplanen.

Håll också isär kontrollplanens innehåll och verktyget som används. Ett kalkylblad, en pdf eller en digital tjänst kan bära informationen. Formatet avgör inte vilka kontroller projektet behöver.

När behövs en kontrollplan?

Huvudregeln i 10 kap. 6 § PBL är att byggherren ska ordna en kontrollplan för sådana åtgärder som omfattas av kravet på startbesked i 10 kap. 3 §. Det gäller alltså inte bara nybyggnad med bygglov, utan även andra lov- eller anmälningspliktiga åtgärder.

Det finns undantag. Byggnadsnämnden kan i det enskilda fallet besluta att kontrollplan inte behövs för enklare åtgärder. Kravet gäller inte heller utförande som omfattas av en byggbedömares kontroll enligt lagens särskilda regler. Den möjligheten har egna förutsättningar och ska inte behandlas som ett allmänt undantag för små projekt.

Frågan om kontrollplan behövs är dessutom skild från frågan om KA krävs. Det finns undantag från kravet på kontrollansvarig, bland annat för vissa små åtgärder. Att ett ärende saknar KA betyder därför inte i sig att det saknar kontrollplan.

Vad ska planen innehålla?

Enligt den nuvarande lydelsen av 10 kap. 6 § PBL ska kontrollplanen ange:

• vilka kontroller som ska göras och vilka krav de gäller,
• vem som ska göra kontrollerna och hur de ska utföras,
• vilka anmälningar som ska lämnas till byggnadsnämnden,
• vilka arbetsplatsbesök nämnden bör göra och ungefär när de bör ske.

Av planen ska också framgå i vilken omfattning kontrollen ska ske inom byggherrens dokumenterade egenkontroll eller utföras av sakkunnig. Utformning och detaljeringsgrad ska anpassas till omständigheterna i projektet.

För den praktiska uppföljningen behöver kontrollpunkten dessutom vara lätt att använda. Ange ett tydligt underlag att kontrollera mot och bestäm hur resultatet ska dokumenteras. Tidpunkt, handlingens beteckning och revision samt en koppling till mätprotokoll eller annan verifiering kan göra det lättare att förstå vad en registrerad kontroll faktiskt avser. Det är ett arbetssätt för spårbarhet, inte ett generellt lagkrav på en viss blankett eller digital funktion.

Välj kontrollpunkter utifrån projektets risker

Boverkets vägledning beskriver riskbedömningen som en grund för att ta fram relevanta kontrollpunkter. Utgå från åtgärdens tekniska förutsättningar och var ett fel kan få betydelse för de krav som kontrollplanen ska hantera. Låt sedan berörda kompetenser bidra med vad som behöver kontrolleras och när kontrollen är möjlig.

En praktisk fråga är om ett viktigt utförande kommer att döljas i nästa arbetsmoment. Om svaret är ja behöver kontrollen planeras innan möjligheten försvinner. En annan fråga är om handlingarna är tillräckligt tydliga för att kontrollanten ska kunna avgöra vad ett godtagbart resultat innebär.

Pröva varje föreslagen punkt mot tre frågor: Vilken risk eller vilket krav motiverar kontrollen? Vem kan utföra den? Vilket underlag visar resultatet? En allmän rad om att arbetet ska följa reglerna ger svagt stöd om ingen kan omsätta den i en faktisk kontroll.

Från förslag till fastställd plan

1. Förbered underlaget och ansvarsfördelningen

Byggherren ansvarar för att förslaget tas fram. Du som KA ska biträda byggherren när kontrollplan krävs, men behöver inte vara den som utför varje kontroll. Fördela uppgifterna så att ansvarig person, kontrollmetod och underlag hänger ihop.

Samla de tekniska handlingar som behövs och reda ut öppna frågor innan planen lämnas in. Om en projekteringsfråga fortfarande saknar svar blir en kontrollpunkt inte färdig enbart genom att någon får sitt namn i ansvarskolumnen.

2. Lämna förslaget inför tekniskt samråd

När tekniskt samråd ska hållas ska byggherren enligt 10 kap. 18 § PBL lämna förslag till de planer och tekniska handlingar som krävs senast fem arbetsdagar före samrådet, eller inom den tidsfrist som byggnadsnämnden bestämmer.

Vid samrådet behandlas bland annat organisationen, planförslagen, behovet av sakkunnigkontroll, arbetsplatsbesök och ytterligare handlingar. Förbered därför även sådant som ännu behöver avgöras. Om tekniskt samråd inte behövs kan nämnden ändå begära kompletterande underlag inför prövningen av startbesked.

3. Stäm av mot startbeskedet

Byggnadsnämnden fastställer den kontrollplan och avfallshanteringsplan som ska gälla i startbeskedet, när sådana planer krävs. Beskedet kan också ange villkor för starten och vilka handlingar som ska lämnas inför slutbesked.

Gå igenom beslutet mot den version som projektet ska arbeta med. Kontrollera vilka delar av åtgärden startbeskedet omfattar och se till att kontrollanterna kommer åt rätt plan och rätt handlingar. Ett tidigare förslag ska inte fortsätta cirkulera som om det vore den fastställda versionen.

Avfallshanteringsplanen behöver hanteras separat

I den nuvarande regleringen finns avfallshanteringsplanen i 10 kap. 8 a § PBL. Den gäller kontrollen av avfall som uppkommer och ska också ta upp byggprodukter som kan återanvändas och hur de ska tas om hand. Kravet har ett undantag när det är uppenbart att en sådan plan inte behövs.

Frågan hör därmed inte enbart till rivningsprojekt. Red ut vilket avfall och vilka återanvändbara produkter den aktuella åtgärden kan ge upphov till och vilket underlag som behövs. Kontrollplanen och avfallshanteringsplanen har samband i processen, men ska inte blandas ihop med varandra eller med en arbetsmiljöplan.

Kontrollera datumet innan en äldre mall används

Lagändringen SFS 2026:712 trädde i kraft den 1 juli 2026. Övergångsbestämmelsen anger att 10 kap. 6 § om kontrollplan ska tillämpas i sin äldre lydelse för åtgärder där lovansökan eller anmälan gjordes före ikraftträdandet.

Kontrollera därför när ansökan eller anmälan gjordes innan du flyttar uppgifter mellan en äldre kontrollplansmall och nya planunderlag. Övergångsregeln hänvisar uttryckligen till 10 kap. 6 §; den ska inte läsas som ett generellt besked om att hela det äldre regelverket gäller. Vid osäkerhet om handlingarna i ett pågående ärende behöver frågan stämmas av med byggnadsnämnden.

Följ upp planen medan arbetet pågår

Byggherrens ansvar fortsätter efter startbeskedet. Som KA ska du bland annat se till att kontrollplanen och gällande villkor följs och att nödvändiga kontroller blir utförda. Vid avvikelser ska byggherren informeras och byggnadsnämnden meddelas när det behövs. Dina byggplatsbesök ska dokumenteras, och ditt utlåtande blir ett underlag inför slutbesked.

Gör därför uppföljningen löpande. För varje kontroll som återstår behöver det gå att skilja mellan arbete som ännu inte är utfört, kontroll som saknas och dokumentation som inte har kommit in. De situationerna kräver olika nästa steg. Om projektets förutsättningar ändras behöver även konsekvenserna för kontrollplanen och besluten redas ut.

En samlad digital arbetsyta kan hjälpa till att hålla kontrollpunkter och underlag tillgängliga. I guiden Digital kontrollplan för KA – vad innebär det i praktiken? beskrivs hur ett sådant arbetssätt kan stödja uppföljningen.

Inför nästa samråd: välj en kontrollpunkt och följ den hela vägen från krav och ansvarig till planerad kontroll och dokumentation. Där kedjan blir otydlig finns en konkret fråga att lösa innan arbetet går vidare.